Lisentott

Nu är det inte långt kvar till Tackmiddagen, varken marie eller jag har lyckats sova så bra. Har bara drömt massa om tacktal, bord och biljetter. Usch, tur att det snart är över. =) Kommer bli sådan lättnad när vi äntligen är klara. Snart är det dags att sätta sig att sälja de sista biljetterna. Så då får vi veta exakta antalet på beställningar, ska bli kul.Vi är redan uppe i 88 st. 88 st! Det är inte klokt, vi hoppas på att få ihop 90. Och de borde vi fixa tror jag. =) Sen är det seminarium och senare sista mötet med gruppen. Ojoj... Känns lite konstigt att det är nästan över också. Men men....

Har fortfarande svårt att bestämma mig för hur jag ska göra. Vet ju att han vill att jag ska komma. Men tror jag tar tåget hem till syster. Känns nog bäst, känner inte att jag har ork. Syster blev så glad när jag sa att jag kanske skulle komma hem. =) Nej nu ska frukost ätas och senare ska jag ta cykeln ner mot skolan.


Hoppla